Enoch Thulin, 1881–1919, flygpionjär och industriledare, studerade flygteknik 1908-12, huvudsakligen i Frankrike och erhöll franskt flygförarcertifikat 1913. Hans doktorsavhandling 1912 ”Om luftmotståndet mot plana ytor” fick stor betydelse för förståelse av aerodynamiken. Thulin utförde flera för sin tid märkliga flygningar, bl.a Landskrona-Stralsund-Trelleborg, Paris-Landskrona och i maj 1914 Malmö-Stockholm på 4 tim och 17 min, vilket då blev skandinaviskt rekord.
Både genom flyguppvisningar och föredrag bidrog Thulin under flygets barndom att skapa intresse och ekonomiskt underlag för flygning och flygplanstillverkning i Sverige. Han bildade 1914 AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona och startade med att bygga franska flygplan av typ Morane-Saulnier på licens. Företaget, som var Sveriges första fabrik för flygplan och flygmotorer, växte under 1:a världskriget till en för den tiden stor flygindustri med över 800 anställda, där både egna flygplan- och motortyper stod på tillverkningsprogrammet. Under 1915–19 tillverkades, delvis för export, c:a 100 flygplan av 15 olika typer samt över 600 flygmotorer. Thulinverken hade ett aerodynamik-laboratorium för flygteknisk forskning samt bedrev även flygskola på Ljungbyhed där ett 100-tal flygare, civila och militära, utbildades. Enoch Thulin omkom under en flyguppvisning 1919 och samma år måste driften vid hans fabriker läggas ned, eftersom det efter kriget uppstått ett överflöd av flygplan i världen.
Bland Thulins publikationer kan nämnas ”Flygmaskinen”, där Ivar Malmer (FTFs första ordförande 1933) var medförfattare, och ”Flygmotorn”, båda från 1916.
(Källa: Artikel av Björn Törnblom i Svensk Uppslagsbok)
På Svedinos Bil&Flygmuseum i Ugglarp, Halland finns ett speciellt Thulinrum med en minnesutställning om Enoch Thulins liv och verksamhet. Där finns också en skärm med alla Thulin-medaljörer (guld och silver) t.o.m. 2020.